7 o seklernas arf. Och på samma sätt är det öfverallt. Äfven för Franzén, likasom för Porthan, är det ett axiom, att människan ej är människa i högre mening, om hon ej är hel. Han kan väl ock resonera öfver denna tes, ja i dikten .Ensidigheten drifves den ända till paradox: »Ensidig syn är värre än alis ingen». Men när i »De tre behagen» skalden vill säga sin mening om huru en flicka bör bli hel och harmonisk, då ser han denna harmoni förkroppsligad i sin Selma: Selma är som gratien bad — ack, för mycket väl, för mycket! Likaså med förhållandet mellan lifsglädje och arbete. I Bordvisan heter det mera reflekteradt: »Först sen vi arbetat vi njute.» Men för studenten får samma bud redan den konkreta formen: »gå någon gång till en dans från Porthan.» Och när Franzén vill lära studenten jämnmått äfven i njutningen, då heter det: För moln af rök, där ruset bor, fly alla gratier unnan. Den Bacchus, som var Phoebi bror, är icke den på tunnan. Drick vid en högtid ett glas eller par för att glädjas, ej blott för att dricka. Drick som du drucke, om munskänken var din i brudstolen rodnande flicka. Åter alltså idealets bud förkroppsligadt i en representant för det hem studenten engång skall grunda. Och åter förbinder sig med denna bild en representant för det hem, från hvilket studenten utgått: