härstamningen. 95 hon äfven anlag för poesi: utom den redan omtalade Gustaf Lithou hade släkten att uppvisa en farbror till Margaretha, Zacharias Lithovius, som i början af 1700-talet celebrerade begrafningar och kungakröningar med verser på tre språk: finska, svenska och latin. Då Margaretha blef faderlös vid nio års ålder, är det sannolikt att denne Zacharias var henne i faders ställe, och det kan då vara från honom som namnet Zachris inkommit i släkten Toppelius, där det så väl sämjes med de tidigare begagnade bibliska namnen Jacob, Michael och Johannes. I hvarje händelse kan man väl antaga, att förbindelsen mellan borgaren och prästdottern ej blifvit utan inflytande på släktutvecklingen. Ty redan i nästa generation göra sig religiöst-ideella intressen gällande, medan man dock allt fortfarande på borgerligt vis lefver af sina händers arbete. Af Christophers och Margarethas tre söner var det emellertid blott en som sålunda höjde sig öfver faderns nivå. Den äldste, den förste Zachris Toppelius, blef köpman i Uleåborg och likaså hans söner Michael och Christopher. Den yngste åter, hvilken bar faderns namn, fick likasom denne en befattning vid tullen, men gick ett steg nedåt: han blef åter, likasom farfadern, »besökare». Ingendera af dem och ej heller deras ättlingar ha betydelse för vårt ämne, utan anknyter sig släkthistorien nu närmast till Christophers mellersta son, född 1734, hvilken efter sin farfar och farfarsfar fick namnet Michael.