Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i04
si^äkt arf vet.
han ej lärt sig latin har man slutit af hans sätt att
signera sina taflor. Efter det sedvanliga »pinxit» (= har
målat detta) satte han ej sitt namn i nominativ, utan
ritade på finska »Michael Toppeliuxelda» (af Michael
Toppelius).
I Stockholm bodde han än hos sin farbror
porslins-gjutaren, än hos sin faster fru Söderberg, hvars man ock
var bekant med Pasch och kanske talade godt för honom
hos denne. Kost bestod ynglingen sig själf, men den
vållade ej större utgift än tre styfver om dagen, och dem
kunde han troligen intjena med sitt arbete. De
lax-fjärdingar och smörbyttor föräldrarna skickade hemifrån
måste han, berättar hans sonson, sälja för att få pengar
till sina öfriga behof.
Om hvad han lärde sig i Stockholm vet man ej mycket
med säkerhet.
Af utländska målare, som blifvit inkallade för
slottsarbetet, hade år 1735 bildats »kongliga
Ritare-acade-mien», en skola för teckning efter lefvande modell eller
gipsafgjutmngar. Högst antagligt är att äfven Michael
var lärjunge i denna skola; men för öfrigt var han enligt
egen utsago »lärgåsse» hos Pasch och fick såsom sådan
arbeta bland annat på marmorering och förgyllning af
predikstolen i Slottskapellet, där Pasch själf utförde
plafondmålningar.
Vistelsen i Stockholm räckte, i två repriser,
sammanlagdt icke fullt två år. Särdeles mycket hann väl
finn-gossen ej inhämta genom direkt undervisning; kanske
mera genom hvad han fick se. Stora mästares verk
lärde han känna åtminstone i efterbildningar, och han
hade ett öppet öga för tidens nya smak i klädedräkt,
bohag m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
