- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
194

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jgo ^barndomshemmet.

Men äfven i andra afseenden hade hans
lefnads-erfarenheter ledt honom till en fast uppfattning af det
mål han i lifvet ville vinna. Han hade nödgats vid
flere tillfällen foga sig efter andras vilja eller efter
ogynnsamma omständigheter, samt lärt sig att göra detta med
jämnmod; han var, om någon, »man att allt fördraga,
allt, ja, utom ett — att klaga». Men just därför framstod
för honom det personliga oberoendet såsom ett mål
värdt att eftersträfva, äfven om detta mål stod att
vinna i en jämförelsevis obemärkt ställning.

Och då han tillika vant sig att lefva mycket för sig
själf, kan man ej heller tro att Stockholmslifvet på honom
öfvat någon öfverväldigande dragningskraft, om han ock
helt visst med lifligt intresse hade följt historiska
tilldragelser, som förefallit inför hans ögon:
statshvälfningen, Fersens mord m. m. Därför är det väl högst
sannolikt att han ganska hastigt fattade sitt beslut, då
han fick kallelse att återvända till fosterlandet, vid
hvilket han ju dock var innerligt fäst. Och då kallelsen
kom från Nykarleby, där han redan vistats ett par
gånger, medverkade till detta beslut den fäderneärfda
böjelsen att icke ombyta den verkningskrets man engång
kommit in uti.

Också formen för den kallelse han erhöll visar att

/

han, genom att antaga den, kunde vänta att i denna
krets befinna sig väl. Det var apotekaren Rantzau, som
i bref ifrigt uppmanade honom att återvända till
Nykarleby. Och då brefskrifvaren skämtsamt kallar sig
själf »Kejserlige hofapotekaren och riddaren af
Spansk-flugo-ordens stora kors, högvälborne Ernfrid von
Kantzow», så förstår man att det är en förtrogen vän som
talar och manar Zachris att återförena sig med en vänkrets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free