Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
runorna.
235
slutsats nära till hands, som uttalas redan i tidskriften
Mnemosyne, utgifven af samma krets som debyterat
med Aura. Här förklaras redan 1820, att blott där
nationalspråket vårdas, »kan en skarp individualitet
födas hos ett folk.. En hvar är sig själf och ingen annan
och bör icke sträfva till att utbilda annat än den hos
honom af naturen nedlagda förmågan. En finne bör
vara finne, en svensk blott svensk, ali blandning är ett
mord af individens egenart.» Detsamma gäller konsten:
»ur egen rot måste den inhemska konsten uppblomstra.»
En sådan åsikt om språkets betydelse kunde ej gärna
omfattas af Topelius, redan därför att det område, där
han under senare delen af sitt lif verkade som läkare,
var en bild i smått af fosterlandet: det omfattade både
svenska och finska socknar. Och ingenting ger vid
handen, att han ej skulle med samma plikttrohet och
medkänsla omfattat bägge nationaliteterna. De nära
förbindelser han haft med Sverige och svenskarna
motverkade väl äfven en sådan exklusiv uppfattning.
Men dessutom innebar denna exklusivitet en afvikelse
från det humanitetsideal, som för den föregående tiden
varit bestämmande. Visserligen ej så, att man hade
velat utsöndra den egna nationaliteten från sambandet
med mänskligheten. Tvärtom säges i Mnemosyne för
året 1821, att då en nation beröfvas sitt språk, mördas
alla hennes individuella anlag, med hvilkas förödande
hon i själfva verket upphör att vara till. Men detta är
ett brott mot hela mänskligheten. Förödaren »har
utbrutit en länk i kedjan af sitt släktes odling». Och
äfven Arwidsson i sina ryktbara Betraktelser (1822)
förklarar nationen vara en del af mänskligheten.
Allting, heter det, utgör en förbrödring, ett ömsesidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
