gossen Erå.n nykarleby. 245. Men för ett temperament, som är sålunda inåtvändt och alstrar ett rikt inre subjektivt känslolif, blir arten af de intryck omgifningen framkallar af största betydelse, särskildt under de år, då sinnet är företrädesvis mottagande. Alltför hårda prof på motsatsen mellan den yttre och den inre världen kunna vara lika fördärf-bringande, som alltför stor möjlighet att hängifva sig åt inre drömlif. Af allt att döma var emellertid just den omgifning, i hvilken Topelius växte upp, för honom särdeles gynnsam. Först naturen. Det har redan framhållits huru för Topelius naturen främst representerar rörelse, verksamhet och omväxling. Det är högst anmärkningsvärdt, att känslan däraf framträder redan hos fadern. Denne gör nämligen i ett bref till sonen, alldeles i förbigående, denna anmärkning: »Intet nytt af vikt har här passerat. Och likväl är naturen i oupphörlig rörelse att åstadkomma förändringar, ehuru ofta omärkliga.» Hvad hemtrakten beträffar, är det framför allt älfven som ger bygden dess karaktär. Den bryter det eljest flacka landskapets enformighet, därigenom att stränderna oftast äro branta, åtminstone på ena sidan. Ned till älfven bär sålunda »Himmelsbacken», lokalen för de kälk-färder, som i sagorna spela så stor roll; och »Sockerlandet», där Valter hamnar, bildas af de drifvor, som hopa sig på isen. Längs stränderna ligga landtgårdar, hvilkas namn ofta ånge belägenheten: Juthbacka, Smedsbacka, Forsbacka, Drakabacka, Högbacka. Trakten är sålunda öppen och väl odlad, men ådalen är af växlande bredd, den omges af skog, och vid själfva älfven växa ofta träd och buskar. Vattnet flyter fram än