skolan. 289 Så sparsamma dessa notiser än äro, låta de oss dock skönja undervisningens art. Lärjungen fick tydligen arbeta vida mer själfständigt än hvad som kunnat ske i en skola, där det som läses portioneras ut i små doser; det berodde alltså till stor del af honom själf huru fort han hann framåt. Därmed sammanhängde ock, att han ej läste alltför många ämnen på en gång, utan samlade sin hufvudsakliga kraft på ett eller få ämnen i sänder. Af notisernas »jag» tyckes framgå, att han läste åtminstone de klassiska språken ensam, utan kamrater. En uttrycklig uppgift finnes ock på annat håll, att Alexander Lithén ej mäktade* följa med i latinet, och för flickorna, Mathilda och Sophie, kommo ju klassiska språk ej i fråga, ehuru visserligen systern berättas ha uppsnappat åtskilligt af det latin brodern lärde sig. Ett liknande intryck som af de nyss anförda notiserna får man af några anteckningar från september. För fredagen den 5 annoteras: »fick jag ut Eutropius». Sannolikt hade denne författare, likasom i skolorna, lästs före Cornelius, så att det äfven här gäller en repetition. Och åter följa ett par åt nöjet egnade dagar: den 6 »min namnsdag, hade jag främmande» och den 7 »Dito». Men strax därpå, den 8, heter det: »började jag läsa Geogra-phien». Alltså åter ett nytt läroämne, sedan en afslutning vunnits i ett annat. Till geografiläsningen ansluter sig väl notisen för den 14 december: »lagade jag en karta». I bredd med läxböckerna läste han nog redan denna tid åtskilligt annat, men hvad, därom ger almanackan blott en upplysning. I Nykarleby fanns ett bibliotek, bildadt genom sammanskott af ortens ståndspersoner, och den 9 februari »lånade jag Donqixote ifrån Biblio-theket». ! 9