's kol, an. 299 »classis etymologica», och den följande »classis syntactica», angifvande att i den förra latinska formläran och i den senare syntaxen var hufvudsakliga läroämnet. Collega inferior handhade alldeles ensam undervisningen i sin klass, och detta vållade ej heller någon svårighet, då läroämnena voro så få. Sålunda hade han läseåret 1828—1829 med sin klass först repeterat abc-boken och katekesen samt sedan läst Strelings latinska grammatik, Yckenbergs elementarbok för samma språk och Eutropii romerska historia. Därtill kommo latinska skriföfningar och Rosenmüllers Religionshistoria. Det var allt. För collega superior, till hvars klass Topelius kom, var programmet till stor del alldeles likartadt. Vid börj an af både höst- och vårterminen repeterades Möllers katekes och Rosenmüller, likaså Streling. Därtill lästes Cornelius Nepos. Vidare Gezelii grekiska grammatik, på latin, en lärobok i teologi, likaledes på latin, och två evangelier ur grekiska Nya testamentet — äfven dessa öfversatta till latin. Slutligen naturligtvis fortfarande latinska skriföfningar. Ett mer »enhetligt» läroprogram än detta kan man knappast tänka sig. Ytterligare ett läroämne hade dock collega superior sig anförtrodt: Sveriges historia. Denna lästes efter ett litet kompendium (Wåhlins), men hade ej ens någon särskild veckotimme sig anslagen, utan omnämnes i lärarens redogörelse såsom läst jämte teologin onsdagar och lördagar klockan 7—9, hvarförutom under dessa timmar ytterligare »de af discentes hemma skrifna handstilar blifvit genomsedda och rättade». Någon modersmålsundervisning förekom alis icke; dock egnades ortografin uppmärksamhet sålunda att de