Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
i/äxor och romaner.
temata, som skulle öfversättas till latin, dikterades,
rättades och renskrefvos, hvarefter öfversättningen
inskrefs sida mot sida därmed.
Utom ramen för denna af ålder fastställda läroplan
föll ytterligare ett ämne, hvari en särskild lärare
undervisade: ryskan.
Denna hade införts i skolan våren 1812 och var
ursprungligen obligatorisk blott för de två högsta klasserna.
På classis syntactica berodde deltagandet i
undervisningen i början af lärjungarnes fria val, eller, som läraren
engång uttrycker sig, den meddelades åt »de Liebhaber
af ryska språket, som i sådan afsigt anmält sig». Länge
voro desse Liebhaber dock rätt få, eller åtminstone föga
uthålliga: höstterminen 1816 funnos alis inga
»priva-tister». Från början af 1820-talet tyckes emellertid
undervisningen i denna klass ha meddelats alla elever, men
den omfattade blott de allra första elementerna i språket.
Då Topelius åtminstone i latin och sannolikt äfven i
grekiska hemma läst hela den kurs som var bestämd för
denna klass, och sålunda hade kunnat komma i skola
först följande höst och då i nästa klass, är det ej omöjligt
att det var för ryskans skull som han redan nu sändes
till Uleåborg. Och då var det naturligt, att han ej för
detta läroämne kände någon särdeles sympati, i
synnerhet då äfven hans kamrater voro lika litet »Liebhaber»
speciellt af »den enkla bokstafven schtscha», hvilken de
gärna ersatte med en nysning. Läraren, magister Jacob
Ståhle, var ej heller den som kunde vare sig imponera
på sina elever eller väcka deras intresse för ämnet. I
stället kunde han bli föremål för deras drift, såsom synes
af Topelius’ berättelse om huru de betingade sig lof,
då de skulle vid en öfversvämning skaffa honom båt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
