3 oS läxor och. romaner. ställen får foder åt hästen, som nog kan vara ondt om, ty den bör fodras väl, om han skall gå ut med så lång resa. Om hans bröd blir litet, så ber du Moster vara god och ge några kakor till återresan; det blir nästan trångt om rum nu. Om det passar, så gå in hos Moster Iyithén i G. Carleby äfven; och kläd på dig, att du ej drar sjukdom på dig. Jag skickar ingen paraply, men en gammal friskapprock för regn, då du kan dra kragen öfver hufvu. Ivitet respengar medföljer. Alla hälsar dig och ber dig vara välkommen hem. Men låt nu landbond få råda huru det skall köras, ty, ser du, det får ej gå så fort med en häst som med skjuts. Om du ej får låna något passligt att sätta dina kläder uti, så låt landbond tömma sin vägkost i en säck, och du kan sätta dina kläder i kistan . . Nå välkommen nu frisk och rask hem, kära barn, till din Mamma.» Äfven fadern skrifver några rader om hvilka personer gossen kunde besöka på resan; »men din otålighet lärer ej medgifva många visiter.» Också han tillråder försiktighet. »På resor om sommaren skall man väl akta sig att kasta af sig kläderna, då man är värm, ty många ha därigenom ådragit sig sjukdom. Mindre farligt är sådant när man är i activ rörelse.» Huru behöfligt detta råd kunde vara äfven i annat afseende, det se vi af skaldens egen berättelse »Eliidas saltlast». Att han lyckligen förde med sig de elfvatusen riksdalerna till morfar Turdin, Ellidas redare, gjorde väl hemkomsten dubbelt gladare. Och att han var efterlängtad hemma, det synes af faderns som vanligt helt kort affattade antydan: »Om du vid Soclot rågrind ser någon flagg eller annat märke, så tag af till torpet, där du torde finna oss. Den nya vägen dit går nära grinden.»