skaijdegryning 359 detsamma som att icke stänga in sig i »den nationella individualiteten», utan upptaga och tillgodogöra sig alla sådana impulser från mänsklighetens stora kulturarbete, hvilka kunde främja nationens utveckling till en värdig lem i denna samma mänsklighet. Och härtill förbereddes nu Topelius på ett förträffligt sätt genom fastrarnas bibliotek. Här var icke fråga om någon nationell begränsning, och lika litet om några litteraturhistoriska »skolor». De mest olika tider, folk och riktningar voro här representerade. Taga vi först en öfverblick af hvad i bibliotekets katalog — som ännu finnes i behåll —- fördes eller bort föras under rubrikerna »Poesi» och »Dramatik», så ha vi först och främst fader Homeros i Wallenbergs öfversättning. Så Shakespeares Julius Caesar, öfversatt af Scheutz, Miltons Förlorade paradis i Oxenstjernas tolkning, Popes Människan. Från Frankrike Racines Athalie, Voltaires Gengis Chan och Mahomet i bredd med Madame de Genlis' dramer för barn och åtskilliga komedier. Tyskland representeras af Gellerts fabler, Wielands Oberon, Lessings Fruntimmershataren, Goethes Iphigenia samt af Schiller »Carl Moor eller Röfvarbandet», Jungfrun af Orelans och Wallenstein. Gå vi så till Sveriges litteratur, så är naturligtvis »den akademiska skolan» bäst representerad. Utom Dalin, Kellgren och Leopold, som skalden själf nämner, funnos äfven Gustaf III, Oxenstjerna och fru Lenngren. Dessutom några band af Svenska Akademiens handlingar med en hel mängd äreminnen samt Wallmarks Handen och Valerii Tålamodet. Men på samma gång fanns här ej blott Wallenbergs skrifter och Lidner, utan äfven ett