3 oS läxor och. romaner. Så bibringar romanläsningen icke gossen någon ny eller förändrad allmän uppfattning af människans mål och plikter, utan den endast utvidgar kretsen af exempel på riktigheten af de grundsatser han redan äger, och den bidrar därigenom att befästa och stärka dessa grundsatser. Men på samma gång utvidgades ju mycket betydligt äfven den krets af olika »människolynnen och tankar», hvilken framstod såsom beherskad och styrd af lagen om det godas makt och det ondas vanmakt. Människor af olika ålder, kön, samhällsställning, tillhörande många olika folk, lefvande i olika tider och kulturförhållanden, vittna alla om giltigheten af denna lag. Huru skulle den då icke för det unga sinnet framstå såsom evigt och allmänt gällande? Emellertid förekom i denna romanlitteratur tillika mångt och mycket, som kunde orsaka en icke ringa omhvälfning äfven i en gosses begrepps- och föreställningsvärld. leke nog med att här funnos våldsamma samhällssatirer af Voltaire och andra. Men äfven en författare sådan som August Lafontaine — den i romanlitteraturen starkast representerade — sätter ur många olika synpunkter tidens familj e- och samhällslif under debatt. Barnets, kvinnans, underklassens, naturens och det sunda människoförståndets sak förfäktas med ifver gentemot rådande auktoritetsuppfattning och fördomar. Här framställas afskräckande exempel på huru fäder vilja bestämma sina söners lefnadsbana eller hindra sina döttrar att gifta sig med män af lägre stånd. Högadliga föräldrar uppfostra sina söner till ytlighet och flärd — och så bli sönerna förmögna att begå skurkstreck sådana som att sälja sina systrar åt tyska småfurstars vällustiga syften. Öfverklassmänniskor kunna ej förstå en arbetar-