426- [hos runeberg. efter bref. Hembärning förekom nämligen på denna tid lika litet som frimärken och bref lådor. Brefven skulle både inlämnas på och uttagas från postkontoret de tider detta var öppet, och väntade man bref, så gällde det först att studera den uthängda »kartan», förteckningen på ankomna bref från vederbörande ort. Dagboken innehåller rätt många uttryck af sviken förväntan, då gossen måndags och fredags morgnar varit på posten och ej funnit sitt namn på kartan från Nykarleby. Så mycket lifligare är då glädjen när han fått bref antingen på posten eller genom någon resande. För den 26 oktober börjas sålunda anteckningarna med orden: »det var en välsignad dag». Han får bref hemifrån, med »nyheter och oförmodad glädje». Då det vidare heter: »läste chiffer-lappen», så kan man förstå, att denna är från Thilda och sannolikt frambefordrad genom hennes och hans syster. Så satte han sig på eftermiddagen ned och »började att skrifva ett bref till mamma och chifferlapp», den sistnämnda naturligtvis ett svar på den han erhållit. Af de bref han vid denna tid skref hem finnas ännu några i behåll. Det är naturligt att tonen i dem är vemodig vid tanken på den stundande julen, till hvilken han dessutom hade i kommission att skaffa julklappar, som sändes med resande. Själf väntar han sig inga jul-gåfvor af andra, och han funderar redan i november på »att köpa och låta kasta in åt mig själf un peu, t. ex. hängslor, mössa och en par småsaker för ro skull. Men blir den, näml. julafton, ledsen för mig, så önskar jag eder, go vänner där hemma, så mycket roligare och desto flere julklapper på den fröjderika julafton.» Och, heter det i ett senare bref, »jag skall bjuda till att vara så glad som möjligt» i den främmande omgifningen.