ty yran vunnen. 465 akademiska lifvet vid denna tid kunde erbjuda. Så hade han den 10 januari om den nyintagne studenten hört »dåliga saker», och den 4 januari berättar han att han träffade en annan kamrat, som »ljög mig midt i synen.» Därför förstod han ock godt hvad det betydde att ytterligare en kamrat den 15 april kom till honom och berättade »(Juckhej) du har recommenderadt bref på posten.» Ty på e. m. antecknas att samme kamrat »var här och ville låna penningar, men stopp!» — Postens »kartor» erbjödo för personer med dåliga affärer ett förträffligt tillfälle att få reda på när andra fingo penningar, och så kunde man försöka få låna. Topelius hade emellertid ett godt skäl att säga stopp, ty han hade ej ännu fått ut penningebrefvet. Men dessutom var större delen af de penningar han fick afsedd att betalas åt Runeberg, och resten behöfde han väl själf, då han, som vi ha sett, för sina handpengar hade ganska mångsidig användning. Derför antecknas samma »stopp!» äfven då han fått ut brefvet och Castrén vill låna — denne hade ock redan den 7 januari fått två riksdaler banko till låns och hvem vet huruvida han varit i stånd att betala dem. Men på samma gång Topelius sålunda kan ställa sig kritiskt gentemot de personer af hvilka han omgifves, låter han sig dock ibland ännu föras med strömmen och är, som vi redan sett, i vissa stycken ännu en pojke. Den 2 april »rasade och fäktade» han med Elfving och två andra kamrater och »höll jämte Krabbe och Barck Annette uti arrest i contoret i farstun.» Annette var Lottas efterträderska, ingalunda af bättre renommé än hon. Ty den 10 mars antecknas att hon »var ute hela natten» och den 21 april »e. m. saknade jag en 2 riksdaler banco sedel ur min plånbok, hvilken jungfru Annette 30