IO STUDENT. Iyägger man härtill att han tidtals tog lektioner i franska, tyska, ritning och pianospel, så kan man med fog säga, att hans utbildning fortfarande gick i den riktning som angafs af humanitetsidealet: allsidig utveckling af de olika förmögenheter människan äger. En sådan mångfald af intressen hade emellertid lätt kunnat leda till splittring, särskildt då han ännu därtill läste skönlitteratur och äfven Helsingforslifvet i olika former kräfde sin anpart af hans tid. Man tycker sig ock i början hos honom finna en icke ringa osäkerhet i planläggningen af studierna. Han börjar med en mängd olika saker på en gån g och fullföljer dem icke särdeles energiskt. Därtill låg vårterminen 1834 teologie-examen fortfarande öfver honom, och ännu när han anser sig färdig att aflägga denna, låter Frosterus honom vänta, så att han först måndagen före påsk, den 24 mars, slipper denna press. Examinatorn »var nyter och förnöjd, så att det var just en glädje — han höll väl tämmeligen efter . . men det gick ganska bra». Glad att ha »sluppit bestyret» gick Topelius med sin examenskamrat till Catani, »tog en liqueur och åt några tårtor» samt depenserade på kvällen, enligt utgiftsboken, 40 skilling »till en glad afton i kamraters sällskap» (hemma hos sig). Men den vakna själfkritik, hvarpå vi redan sett åtskilliga prof, den ledde honom äfven att inse, att han arbetade planlöst. Redan vid slutet af vårterminen 1834 frågar han sig sålunda hvilken nytta han haft af sitt arbete, och finner att, »hvad egenteliga kunskaper beträffar», denna varit »beklagligen ringa nog». Teologieexamen, som tagit mycken tid, hade ej varit honom »till någon väsentelig nytta», och han hade användt »tid, omkostnad och möda till ringa fördel i brist på tjenliga