TyÄRDA DATER. 45 råd och ändamålsenlig methodus studendi». Högst sannolikt är att detta klarnat för honom vid ett besök, som han samma dag gjorde hos Snellman, afdelningens nyvalda t. f. kurator, ty af honom hade han erhållit »flera nyttiga råd», säkerligen just sådana som han nu känner sig dittills ha saknat. Men hans själfransakan tar sig äfven en annan och rätt märkvärdig form. Den 3 februari 1834 både han förgäfves sökt en kamrat, som hade att uppbära likviden för majfesten föregående vår. Och så skrifver han: »Det tyckes vara ett rättvist straff för mitt slarfveri med maj kalasets likvidering, att ingenting i läsväg vill lyckas för mig förr [än] den skulden blifvit reglerad. I dag tänkte jag börja med min examen — omöjligt! lust och håg sveko mig. — Nej sådant duger inte; man kan hvad man allvarligt vill) men fattas vilja, håg och lust — släng då boken under bänken — das ist meine bedenken.» Hvad man än må tänka om denna sammanställning af orsak och verkan, säkert är att yttrandet röjer ett mycket vaket samvete och känsla af att moraliskt väl-befinnde är ett nödvändigt villkor äfven för framgång i arbete. Men slutet af detta uttalande visar, att yng-linga- och framför allt skaldesinnet revolterar mot ett arbete som man ej har intresse för; det är alltså på stämningen det ytterst kommer an, hvilken än dennas orsak må vara. Redan hos Runeberg hade han ju ej kunnat läsa Euklides när han ej fått bref (1: 455). Och likaså heter det engång: »Illa fast för det ämne, som jag i morgon skall inlämna, i anseende till phrasens obegriplighet. — Å, jag slår hela den saken ur hågen.» Längre fram möter oss ett ännu allmännare hållet uttryck för detta hans beroende af stämningen.