58 STUDENT. synnerhet då därmed förband sig inflytandet af den stora europeiska reaktionen. Medan i Sverige under det nya statsskicket medborgarandan flammade upp och det politiska lifvet kraftigt utvecklade sig, proklamerades här, att man ej borde taga någon befattning med politiken. Och när J. J. Tengström diskuterar hindren för Finlands litteratur och kultur, märker man ej alis att han anser denna kultur ha en ekonomisk sida. Detta är dock helt förklarligt. Äfven Hushållningssällskapet hade efter kriget träffats af samma domning, som rådde i kulturlifvet öfver hufvud, och de unga medlemmarne af Selmaförbundet hade inga hemman att sköta. Men dessutom hade ju nu en stark reaktion inträdt mot »nyttans» tidehvarf, och när Tengström betraktade upptagande af naturvetenskaperna i skolans läroplan såsom en pedagogisk orimlighet, så innebar detta äfven ett afklippande af sambandet mellan den högre vetenskapliga odlingen och ekonomin. Och ett officiellt uttryck gafs denna tendens, då professuren i ekonomi först, 1811, fick till sin benämning fogadt »och natural-historie» och sedan 1828 blef en lärostol i »zoologi och botanik». Så återstod af det porthan-franzénska programmet ej stort mera än intresset för Finlands historia och folkdiktning samt det så att säga personliga humanitetsidealet, representeradt ännu så länge af beundran för Franzén, men småningom allt mera beherskadt af den nya tyska filosofin, tolkad af hegelianen Tengström, samt sysslandet med »fornvärlden», den klassiska litteraturen. Men icke ens för dessa ideal hade universitetet numera någon sådan mångsidig, vidsynt och ungdomen hän-