68 STUDENT. kansliet, och af rådt honom från att köpa biljett vid ingången. Men i alla fall, direktören hade »yttrat smädliga ord om studenternas corps», som Topelius säger, och »ännu aldrig har vår corps fördragit slikt bemötande. I thy fall är vårt fasta valspråk: en för alla och alla för en.» Så sammankallades, genom lappar kringspridda i auditorierna, ett allmänt studentmöte angående »en för studentcorpsen gemensam angelägenhet». Trehundra studenter infunno sig, och det beslöts, att ingen skulle gå upp på nästa picknick. Huru viktig denna sak syntes Topelius framgår af det fulminanta utfall den i dagboken framkallar: »Du lågtänkta, förryskade, gemena Helsingfors, du förbannade näste, där gammal frihet trampas under fötterna, där den krypande lågheten hyllas och sanningens vänner tystas med maktspråk! Blodet jäser i mig, då jag betänker, huru vi här värre än skolpojkar behandlas.» Annat har han »hört berättas om det gamla Auras gästfria stad», och han högaktar den redlige Franzén än mer därför att han var »för ädel och frisinnad för att, lik våra smidiga herrar förmän, tåla de vanhedrande bojor, som binda sanning och rätt». Men den starka kamratanda, som framlyser ur dessa uttalanden, fanns ej hos alla. En student gick upp på picknicken, ansattes därför af andra, klagade häröfver hos rektor och så blef det undersökning. Det befanns då, att kallelselapparna utspridts innan rektors beslut angående biljetten kunde vara bekant, och alltså måste afsikten med mötet ursprungligen ha varit en annan, fast denna afsikt sedan uppgifvits. Så kom det slutligen i dagen, att man egentligen velat ha till stånd en opinions-