BORTA OCH HEMMA. IOI »societeten» mötas på »Brunnsholmen», hvilken den nya apotekaren Benzelstjerna år 1836 lät putsa upp och förse med kägelbana, hvarefter brunnsdrickning anordnades. Detta samlar brunnsgäster äfven från andra orter, om morgnarna dansas det, längre fram på dagen företagas rätt långa promenader, någon gång ett »schäsparti» till en gästgifvargård, där man dansar, på kvällen allt emellanåt »brunnsbal». Härtill komma nu tillställningar af mera privat karaktär, dansbjudningar i någon familj, bröllop, fartygs-utskjutningar o. dyl. Äfven vid dessa tillfällen samlas ej sällan hela eller så godt som hela »societeten». Ty alla känna hvarandra, och en stor del äro inbördes släkt. Och när man om sommaren beger sig ut till Alörn eller någon annan holme, där man har »sommarstuga», så kan det lätt hända att flere familjer komma tillsammans, så att, inberäknadt tillfälliga gäster från staden, sällskapet räknar ett hundratal medlemmar. Däremellan träffas man i mindre kretsar och roar sig med lekar eller improviserad dans. Med musiken är det icke så noga: alltid kan någon till husbehof spela dansmusik på piano, där sådant finnes — Zachris ställer ej sällan sin talang till sällskapets förfogande. Men saknas piano, så hjälper man sig med fiol, flöjt eller gitarr, eller dansar man till och med potpouri efter sång. Öfver hufvud finner sig Topelius förträffligt i dessa kretsar, ty de äro fria från etikett, rangskillnad och kotteriväsende. Visserligen omtalar han en gång, att till och med i denna lilla stad, enligt Anna Lenas mening, funnos »fem noga skilda och sinsemellan rangsjuka societéer», hvilka alla »bilda egna cotterier och gillen, som alla sträfva att själfva höja sig till classen ofvan, men hindra classerna