IO 2 STUDENT. Å sin sida kommer Anna Lena Zachrisdagen på gratulation, eller bjudes till Kudnis någon helgdagsafton och måste då sitta med herrskapet vid kvällsvarden »oaktadt allt sitt prut». För öfrigt kunde lifvet på Kudnis vara nog så rörligt och växlande, särskildt om somrarna. Då kunde friherrinnan med sina barn vistas här någon tid, Blank var välkommen när som helst och kom äfven ofta, och Zachris* kamrater njöto likaledes, då de reste genom staden, gästfrihet på Kudnis. Så skall friherrinnan roas, namns- och födelsedagar firas, ibland med utklädningar, ibland med kattmusik (för Blank Jacobsdagen 1835) • Skola då verser författas, så är Zachris, eller »Pegasenhjelm» som är hans »nom de plume», själfskrifven därtill; men själf kan han ock på Zachariasdagen (1835) få verser af systern och namnsdagsbord, där hans bläckhorn och Lindbloms latinska lexikon äro blomsterprydda. Äfven i öfrigt gör han nog, när det kommer främmande, efter bästa förmåga les honneurs och ringaktar icke någon, utan roar äfven besökande af lägre bildningsgrad med att spela »några heroiska stycken» på piano. Också gamla tanter tycker han om, ifall de, såsom moster Lithén från Gamlakarleby, ha ett godt »humeur». Men om moster Sahlbom kommer och »man diskurerar i högst vanliga ämnen», då »blir det för trångt för hans varma blod», så att han rymmer och hamnar hos Lithéns. Annat är det när Rosalie och Mathilda vintertid »muntra och rödblommiga» komma på en hel dag eller för än längre tid till Kudnis för att sy julklappar eller rusta ut doktorinnan för en Uleåborgsfärd. Då är »Pegasenhjelm i sitt element», som han själf säger, läser blott för syns skull eller slår igen sin Homeros eller Herodotos