- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Andra delen /
143

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BlyEKNANDK SOI,.

143

Jag teg tills det skulle lugna; det drog längre ut än
vanligt. Felet var mitt.»

Två dagar senare fick Zachris af moster Iyithén »den
första bouquetterosen. Jag gaf den åt Christina.

— Hvarföre åt mig?

— Förstår du då icke, oförsonliga, att jag ville låta
blomman be för mig. Hör blommans bön!

Tillfälligtvis fanns där en utslagen ros ännu; hon
gaf mig den, och nu voro vi försonade.»

Åter två dagar senare fara Iithéns till Alörn, men
Zachris får ej följa med — för friherrinnans skull. »Här
går jag, fågel vinglös, och har ingen rast eller ro» af
längtan dit ut. Snart får han dock komma ut på korta
besök, och de forna Alörns-känslorna flamma starkt upp
igen; de unga äro »fria som lössläppta fålar». Men när så
en söndag mycket folk kom ut för att fira invigningen af
Iyithéns nya »stuga», då stod han i änkleken »och dansade
så spotskt, tills min dame gick mig ur händerna. Ett
mäktigt moln skockade sig på hennes panna, sotn ej
skingrade sig förrn i frangaisen senare och ändå länge
lämnade spår efter sig.»

Och detta tolkar han med följande fråga: »Säg mig,
har du aldrig känt ett slags öfvermod inom dig, en
öfvermodig säkerhet, som betraktar svårigheter som
lekverk och leker med lyckan, som skulle det aldrig falla
henne in att sätta punkt för hela leken?» Men än
tydligare framstår den nya utvecklingsfas, hvari han nu
ingått, i följande yttrande en vecka tidigare.

»Det var en vacker och varm dag. Solen sken, hafvet
var som en förgylld och förgyllande spegel. Det var en
sommarfest i naturen. Fjärlarne visste det, oskyldiga
kräk, de tumlade muntert om bland sina blommor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/2/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free