Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ijusets faders tjenst.
225
tro i allt annat, utom tron på mig själf, som vacklar.
Söker dock reda min värld och stadigt se upp. Förlåt
mig, min Gud, om jag icke lyckas.
Ett osynligt öde leder. I kyrkan träffar mitt öga
familjerna Lindqvist och Lundmark. Det stör ej — det
stämmer andaktens sväfvande strängar. Gud är den som
ransakar hjärtan. Mitt är öppet — ofta orent af stoft
och flärd — men icke så nu. En dunkel flod af ånger
och hopp strömmar nu däröfver. Och det är godt att
dela en sådan flod, en sådan stund, en sådan tår.–»
Så hälsar han åter julen, först med liflig glädje öfver
»lantärnor och stjärnor och ljus i hvart hus, båd ute och
inne — du lätta sinne! du lustiga lif, ditt glädtiga minne
ej nånsin försvinne!» — och sedan julottan:
»Det är en stark känsla af barndom som åter vaknar
efter lång slummer, en tacksam och ren och helig andakt
som här vidgar den oroliga barmen, en fläkt af det eviga
lugnet som öfverströmmar det stormiga, evigt längtande
och evigt otillfredställda hjärtat. Hvad är dock ali
jordens flyktiga lust mot en sådan evighetskänsla! Vår
herre och mästare har sagt: utan att I värden såsom
barn, kunnen I icke ingå i himmelriket.»
Och så nyårsaftonen:
»Flygeln slås opp — ett cappriccio, en fantasie, som
föreställer årstiderna — och på slaget tolf ljuder en
lof-och tacksägelsepsalm helig och lugn i natten, medan
stormen rasar därute, en bild af den rastlösa tiden med
sin oupphörligt växlande oro.
Hur prisas ej i Sions gårdar
den Gud som öfver stjärnor bor.
Hans huldhet hvarje väsen vårdar,
i allt han allvis är och stor.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
