Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ic
tidningsman.
Oskyldiga barn, som slocknat ren,
förrn dagen för dig ~ig tände;
du har icke namn — dock vet jag en,
hvars fadershjärta dig kände.
Du har icke kristet dop — välan
vår Herre Christus dig döper, han,
till sällhet förutan ände . .
Så gå utan dop och namn, mitt barn,
gå in i Guds himmelrike!
Vi som här vandre bland jordens flarn,
dit sträfve ock vi och fike.
Men ack vi stapple — du lilla, bed,
bed att vi dig följa till Christus med
och aldrig från vägen vike!
Hemmet förblef emellertid ingalunda alla dessa år
så litet som man kunde antaga då där merendels fanns
endast ett barn. Hösten 1847 flyttade man in i en annan
rymligare våning i samma gård (åt Fabiansgatan) och
kunde så ge bostad åt Emilies broder Ludvig Lindqvist,
som på våren blifvit student. Två år senare hyrdes en
fem rums lokal i en gård vid Mikaelsgatan nära teatern,
och där mottogos i inackordering två ynglingar
Hackman (kusiner) från Viborg, samt sedan i stället för den
ena en Wahl från samma ort. Åter två år senare, hösten
1851, då husvärden höjde på hyran, flyttades till en ny
vacker, hög och ljus våning vid Kyrkogatan (nu n:o 5)
bestående af ej mindre än elfva rum. Tre af dessa
hyrdes ut, och ytterligare en helpensionär, lyceisten Carl
Mannerheim, antogs. Då och då kommo äfven unga
flickor, döttrar till släktingar eller vänner i Nykarleby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
