eget bo. 18 visande i historia, geografi och svenska (med ämne-skrifning). Härmed-fortfor han i fyra läseår, dock med växlande timantal; sammanräknadt gaf denna verksamhet nära 600 rubel. Han afgick 1850 »i följd af en liten misshällighet med föreståndaren Backman, hvars princip var att icke låta någon lärare blifva för gammal (pretentiös) i tjensten». Då och då gaf Topelius äfven privat undervisning. Beständigare, om ock i början rätt blygsamma, voro de inkomster han erhöll genom författarskap utanför tidningen eller omtryckande af hvad i denna ingått. Redan i oktober 1845 omtalar han flere anbud som han erhållit. Utom tidningen åt Wasenius hade han åtagit sig att åt en annan förläggare, Gröndahl, skrifva texten till ett planschverk, Finland framställdt i teckningar, och så ber ytterligare en tredje, Öhman, honom vara betänkt på en novell till julen; Fredrik Deland, som just då med sin trupp ankommit till Helsingfors (där han redan förut varit), önskade af honom en teater-pjes med scenen i Finland, och kompositören A. G. Ingelius i Åbo vill ha en operatext. »Är det icke löjligt? Men här i landet finnas verkligen så högst få som ha kurage att skrifva något, att jag med tämmelig säkerhet kan påräkna sådant arbete (alltid med små inkomster ändå) så mycket jag hinner med.» Denna hans förutsägelse slog ganska riktigt in, om än två af de tre anbud han omtalar ej för denna gång ledde till något resultat; för en novell till kalendern Necken fick han 1846 tjugu rubel silfver. Planschverket, utgifvet 1845—1852, gaf honom sammanlagdt 585 rubel. Det mesta af hvad han under de nämnda åtta åren publicerade var dock icke beställningsarbete. År 1845