20 tidningsman. med den rektor Odenvall hyste. Så uppstodo redan första terminen misshälligheter, och likaså berättades senare från Nykarleby om »dumma pojkstreck» af gymnasister som voro hemma till påsk. Helt visst voro då de disciplinära förhållandena vid Helsingfors lyceum för en lärare betydligt angenämare. Klart är ock att lifvet i hufvudstaden för en personlighet sådan som Topelius var skulle äga många lockelser framför det i en småstad. Det erbjöd, så litet samhället denna tid än var, för den intresserade betraktaren en rätt stor mångfald af intryck (2 : 107); och såsom redan är nämndt förblef Topelius icke alldeles främmande för någon del af stadens »societet», ehuru han väl ej annat än då och då sammanträffade med den högsta »noblessen», till hvilken bland andra hörde gustavianerne Ehrenström och Klinckowström. Men i ett annat afseende — och för honom helt visst intressantare — hade han vidsträcktare krets af bekantskaper än de flesta stadsbor. Som tidningsredaktör kom han i beröring med resande artister af allehanda slag, hvilka uppträdde i Helsingfors; af bref finner man att han var bror med flere svenska teaterdirektörer. Sällskapslifvet fann han visserligen fortfarande mången gång torrt och ytligt, men det hade äfven sina intelligenta sidor. Under förlofningstiden omtalas flere gånger maskrader, vid hvilka verser producerades (i den högre societeten franska) och om en sådan tillställning»hos bokhandlar Thunberg, Wasenius' kompanjon, förtäljes 1843: »Där voro många vackra och gentila costumer . . Bland andra var där också en åsna, en Chevalier de Triste Ane, hvars adresskort här medföljer. Åsne-hufvudet af papp, med långa öron och ögon af glas, tog