Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redaktören. 48
Dessa maningar och råd, i synnerhet det sista •—
hvilket hon sedan flere gånger upprepar — äro verkligen
sådana, att en i publicistikens tjenst grånad skriftställare
kunde ha heder af att framställa dem. Och allt framgent
följer hon med vaket intresse och kritik sonens
tidnings-mannavärf, varnar honom fortfarande för »käbbel», men
påminner ock: »Förhäf du dig ej heller af medgången,
utan kom ihåg hvad du otaliga gånger [afskrifvit:
Blygsamhet pryder förtjensten.»
Fästmön åter är ledsen på Zachris’ vägnar när han
råkar ut för polemik eller censurhinder, men kritik
kommer i allmänhet ej från hennes sida i fråga. Engång
säger hon dock: »Men Zache, du får inte skrifva
bibelspråk i dina berättelser, det gör ondt då du säger dem,
säkert utan att tänka på det. Nog skrifva de andra
äfven så, men jag bryr mig inte om hvad de göra, men
du som vet bättre skall inte göra det.» Däremot heter
det en annan gång: »Skrif du hvad som helst. Känner
du inte flickornas svaga sida?» Det är således
fortfarande mest för flickorna hon anser honom skrifva —
alldeles som i Ephemerer. Och så hösten 1843:
»Jag läste åter om ditt bref, du älskling! Hur är
det möjligt att du kan skrifva så alldeles, så precist som
om du hade tagit orden ur min egen själ? — fast du kan
ge dem en vackrare ton än jag. Jag har ofta tänkt
alldeles detsamma som jag sedan sett att du också tänkt
och skrifvit, antingen till mig eller i din tidning i någon
söt poesie. — Nog måste vi vara skapta för hvarandra,
fast du då hade bort få ett bättre kräk än jag är.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
