7()- tidningsman. sorlet af världens röster upplöser sig i enkla ljud och tränger in i städer och bygder. Därföre äro tidningarne ett behof, ej mindre än den drygare litteratur som hedras med värdighet af böcker och kostar landet årligen vida mera. Finland ångrar ej hvad det depenserar på sin egen och andra länders tryckpress; men visserligen bör bekymret om valutan för allmänhetens nämnda 31,000 vara hälsosamt för landets resp. periodiska blad.» För egen del säger han i prenumerationsanmälan för 1843: »Föreningen af en lätt och angenäm stil med ett värdigt och mångsidigt innehåll är den uppgift redaktionen anser sig böra, efter måttet af sin förmåga, sträfva att lösa. Att red. härutinnan nödgats lämna många, äfven billiga anspråk ouppfyllda detta år, erkänner red. så mycket hellre, som den ej kunnat undgå att i bladet upptäcka mångfaldiga spår af den oerfarenhet, med hvilken den vid årets början inträdde på den publicistiska banan. Det vore förmätet att för framtiden hoppas försona alla anspråk, alla önskningar; dock vill red., med någon vunnen erfarenhet, härutinnan göra hvad den kan. Fosterlandssinne, jämte ett lugnt och bildadt skrifsätt, är den första fordran, hvilken den finska allmänheten gör af sin periodiska press. Mot denna fordran åtminstone skola Helsingfors Tidningar ej försynda sig, och hvad allmänheten för öfrigt har att af samma Tidningar vänta, må den af årgången 1842, med alla dess ofvannämnde brister, till någon del bedöma.» Löftet att använda »ett lugnt och bildadt skrifsätt» höll han troget under hela sin nittonåriga bana som redaktör. Moderns varning för »tidningsgräl» var i