7()- tidningsman. Af ett bref till fästmön framgår att han verkligen sinnsatt sig att få slut på polemiker af denna art. Han vann ock sitt mål: Collan svarade blott med några rader, innehållande förnämligast att Morgonbladet ej kunde taga åt sig titeln Madame, »såvida vi icke med godt samvete kunna räkna oss till den egentliga pluraliteten af H. T:s publik, hvaraf s. k. madammer skola utgöra en högst betydlig del». — Så kunde Topelius vid årets slut konstatera, att »med undantag af en skaip rytterifäktning i början af året och några lekande larmslag sedermera, har ett djupt och välgörande fredslugn varit rådande inom den finska publiciteten». Ännu må anföras tvenne uttalanden, betecknande för hans uppfattning af sitt kall scm publicist. När år 1844 en insändare i Morgonbladet gjort anmärkning mot en liten skizz af honom, är han genast färdig att — likasom han gjort i Ephemererna — för denna »under ett gladt skämt bland vänner samman-raspade och erkändt skrala historiett» anhålla, »med villigt erkännande af en obetänksamhet, om den värda allmänhetens undskyllan». likaså säger han 1849: »Om det, hvarpå vi icke tvifla, är publicitetens rättighet att hysa en olika åsikt och att uttala den, så är det å andra sidan dess skyldighet att återtaga ett förhastadt ord, som innebär en kränkande beskyllning utan grund.» Och äfven denna princip följ de han själf redligen. Gestaltningen af tidningens innehåll berodde emellertid icke ensamt af redaktören, utan äfven af censuren. Dennas välde utöfvades med en oerhörd stränghet, och ingen gren af skriftställeriet gick fri för dess ingrepp.