- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Tredje delen /
59

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

redaktören.

59

Vi få sålunda upprepad anledning att återkomma till
kapitlet härom, hvarför det är skäl att på förhand ge
läsaren en kort allmän orientering.

Censuren hade i Finland införts genom en förordning
af år 1829. Håller man sig till dennas ordalydelse, så
kan det ej sägas att den synnerligen starkt begränsar
yttrandefriheten. Den bestämmer nämligen att
censuren bör förbjuda uttalanden som strida emot den rena
evangeliska läran, kränka helgden af det kejserliga
majestätet och dess rättigheter samt vördnaden för det
kejserliga huset, eller hvilka på något sätt förnärma
landets regering och grundlagar, vanhelga goda seder
eller åsidosätta anständighetens fordringar, eller i hvilka
slutligen någon persons heder och medborgerliga
anseende angripes genom kränkande uttryck eller ett
otillbörligt allmängörande af det som rörer dess enskilda
lefnad. Till och med innehåller denna förordning
åtskilliga bestämningar om när censuren icke bör ingripa.
Den bör »till grund för sina omdömen alltid taga ordens
tydeliga mening, utan att tillåta sig någon egenmäktig
uttydning däraf», skilja mellan »omdömen och theorier,
hvilka, grundade å kunskapen om Gud, människan och
naturen, hafva ett godt syftemål, samt förmätna och
oförskämda grubblerier, lika stridande mot den sanna
tron som den sanna philosophien». Likaså bör censuren
vid bedömande af den sköna litteraturens alster »skilja
oskyldigt skämt från en obehörig förvrängning af sanning
eller väsentelig kränkning af moral och anständighet,
samt af dikter icke fordra samma noggrannhet i uttryck,
som tillhör afhandlingar om höga föremål eller
allvarsamma arbeten». Vidare bör den icke förhindra att
man »under allmänna drag förlöjligar fel och svagheter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/3/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free