7()- tidningsman. Den 27 maj anlände sedan tronföljaren, och dagen därpå har Helsingfors Tidningar en notis härom. Men i nästa nummer, för den 1 juni, ville Topelius utförligare behandla ämnet i den redan omnämnda uppsatsen Helsingfors i maj. Då fick han åter af censorn en biljett, så lydande: »Slutet af den införda artikeln, eller det som angår Storfursten, är visserligen icke af någon vanskelig beskaffenhet, men måste dock för högre Vederbörande framläggas innan offentliggörandet i tidningen — till undvikandet af allsköns förargelse. Jag ber därföre Hr Mag. göra [senatorn] baron Klinckowström en cour — kanske redan i dag, ty han har uppträdt som den egente-lige mästraren af alla tidningsartiklar.» Därmed, antecknar ledaktören, »utströkos nära tre spalter, hvilka naturligtvis, som nyheter, måste förlora större delen af sitt intresse genom att ligga öfver till nästa gång. Stor villervalla blef äfven å tryckeriet, en novell plockades ur Freja — först klockan 3 e. m. kom bladet ut.» Då förgrymmade sig Topelius och skref till Teng-ström ett skarpt bref, hvari han protesterade mot att denne funnit godt fördröja en artikel, mot hvilken han själf ingenting haft att anmärka, samt anhöll »ödmjukast» om bestämdt svar huruvida artikeln finge i nästa nummer införas eller ej. Ty, sade han, »jag anser det för min plikt, ej mindre än min rättighet, att vända mig endast och allenast till Herr Professorn med anhållan om imprimatur, under den aktningsfulla förutsättning att Herr Professorn, i stöd af lagar och författningar — den enda norm jag har rätt att förmoda såsom grund för Herr Professorns åtgärder — själf fullkomligt väl känner