ku r/rurba karen. 71 Hvad han menar med »resonnementer af allmännare hållning» skola vi »strax se; men det bör genast anmärkas, att hvarken denna eller andra likartade uppsatser visa »brist på sak- och detaljkännedom». Tvärtom märker man städse att han bygger på egen konkret och intresserad åskådning, säkerligen ock kompletterad genom samtal med fackmän sådana som t. ex. Borgström. Och om han generaliserade hvad han sett, så var faran för misstag ej så stor, då förhållandena öfver hufvud voro föga utvecklade och i följd däraf likartade och lätt öfver-skådliga. Då han t. ex. betraktar det som en svaghet, att skeppsbyggeriet i Finland står i alltför stort beroende af utländskt kapital eller att affärsfirmor i Lübeck genom löften om lång kredit locka unge män att oförsiktigt grunda egna affärer, så kan det knappast betviflas att han däri sett riktigt. Likaså leda honom marknaderna i Helsingfors gäng efter annan till att påpeka huru handtverkare i Finland hylla den oriktiga principen att sälja litet och dyrt, och 1852 åberopar han i uetta afseende en tjuguårig erfarenhet. Än säkrare stöd af egen åskådning har han naturligt vis då han skrifver i bildningsfrågor, särskildt om det akademiska lifvet. Men äfven här nöj er han sig ej med den subjektiva mening han bildat sig, utan meddelar, där han kan, siffror såsom underlag för sina uttalanden: så uträknar han, när examensväsendet diskuteras, medeltal af vitsorden vid olika promotionen. En annan gång (1845) ges uppgift om studentantalet allt sedan 1818, då studentkatalogen begynte utgifvas; därmed vill han ådagalägga att den minskning som ägt rum efter 1840 — dittills hade antalet öfver hufvud ökats — icke härrör af att, som man påstått, universitetets anseende skulle