KUT/fURBÄRARKN. reflexionsspeglar, i hvilka strålarne af det goda i stundens sträfvanden samlas och framhållas, för att öfverglänsa och tillintetgöra det onda i samma sträfvanden. Detta är den periodiska pressens vackra mål öfverallt, och det är af vikt att den uppfattar det; ty att hafva skarpt fixerat sitt mål är att redan till hälften hafva uppnått detsamma. Den finska tidningspressen är ingalunda uteslutande hänvisad till nyhetskrämeri, rolighet^m.akeri eller ett andefattigt upprepande af tidens frågor utan själfständiga svar på dem och utan strider i sak. Äfven en finsk tidning kan och bör ha sin färg, förfäkta meningar ocli välja Värdiga synpunkter. Politik och partistrider må vi försaka; hvad vi af dessa förnimma från andra trakter af världen bör ej hos oss väcka någon åtrå efter sådana ämnen för vårt skriftställeri. Men vi äge ett fosterland, som går framåt i andlig och materiell förkofran; en litteratur, som ännu endast lefver i minnet af ett fordom och halfdrömmande blickar mot gryningen af en ny dag; en historie, som knappt är mer än anad; en vetenskap och en bildning, som ej äro främmande för något af tidens ädlare intressen — ämnen nog för en själfständig bearbetning och för en sakrik diskussion. Bekännom att våra tidningar härutinnan gjort mindre än de möjligen kunnat och bort. Sådana ämnen, de böra inse det, äro dem värdiga, och skola, om de själfständigt med lugn och oväld behandlas, gifva pressen lif, på samma gång som de gifva den anledning till strider om sak, med förbiseende af en småsinnad rivalitet.» Två punkter i detta program äro att lägga märke till. Först försakandet af politik och partistrider. Man kunde häri finna en anslutning till hvad redan Tengström