Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationalitet en.
177
och andades en ny tids vällukt, för hvilken man
nödvändigt måste glömma den klassiska smakens snillrika
men hjärtlösa förståndstheori.
Franzén deltog föga i den bittra strid som inom
svenska vitterheten kullkastade den fransyska smakens
envälde, men indirekt torde hans lyra ej så litet bidragit
att väcka den nya anden till lif. Efter den fransyska
skolan kom den tyska och phosphorismen; när den rasat
ut, kom den därmed befryndade tegnérianismen med
Frithiofs saga till väldet. Lärjungarne ägde ej
mästarens snille; ett bålstort, prunkande ordsvall
öfversvämmade svenska parnassen, det sublima söktes i bildernas
prål, det fosterländska i en pösande nordiskhet, och de
lysande sidorna af svenska historien afskrefvos och
©inskrefvos i hundrade praktupplagor. Få äro alltintill
denna dag i Sverige de män, som med skarpa blickar
uppfattat de djupare, folkegendomliga intressen, hvilka
dikten äger att vårda och representera. Och dessa få
stå oförstådda där. Ty för andra gången har formen,
bokstafven, fått makt öfver svenskarna: ej mer, såsom
i den tredje Gustafs dagar, kvick, uddig, klassiskt
regel-rät, utan skönformad, mångfärgad, hjältedjärf. »Snillet»
stoltiserar i lejonhud och »smaken», af phosphoristerna
förvisad till köken, har nu därifrån återvändt och hedrat
Almqvist med epithetet af »galen». (Det utnötta
Kellgrenska »man har ej snille för det man är galen» är en
stående fras i den mångordiga polemiken mot
Törnros-författarn) .
Man bör medgifva, att det svenska lynnets nya
hug-stora förkärlek för sina historiska minnen kommer ej
blott af politisk saknad, utan ock mycket af den i
grunden riktiga åsikt, att samtiden i det framfarna, återfinner
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>