- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Tredje delen /
180

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 8 2

det finska programmet.

De nationellt finska tendenser, hvilka hos Runeberg
stå i nära samband med hans förkärlek för den genuina
folkpoesin, hafva sedan mångfaldigt uttalat sig i hans
verk, ej mindre i valet af detaljerna, än i tycket öfver
det hela.»

Efter att så lia betonat, att i det nu utkomna
dikthäftet flere stycken äro af äldre datum, slutar han: »Men
kär och välkommen är äfven denna nya krans af
förgångna vårars blommor; vi skola sammanknyta den
med de förra och fägna oss åt dess doft, som, frisk och
ren, utbreder sin vällukt hvarhelst ett finskt hjärta slår

och en svensk tunga talar i Suomi.»

*



De sista orden ånge tydligt huru för ett skaldesinne,
hvilket lifligt känner skillnaden mellan finskt och svenskt
skaplynne, å andra sidan språk- och rasskillnader inom
Finland förlora sin betydelse. Då skalden känner sig
som en sammansmältning af landets båda folkelement
— hvilket han ju ock genom sin härstamning faktiskt
var (1 : 84) — kan han redan i föredraget om Österbotten
säga att dessa folkelement förblifvit sig själfva, men
Lärt mycket af hvarandra. Natur, öden, strider ha varit
för bägge gemensamma. »Därföre äro de ock vordne
bröder och ett folk, såsom alla Suomis barn äro ett folk,
deras tungomål må sedan vara finskt eller svenskt, ty
det gemensamma fosterlandet, deras minnen och deras
hjärtans trofasthet förena dem alla.»

Detta föredrag trycktes år 1843. Österbottningarna
hade nämligen, på initiativ af Cygnæus, beslutit utge
en »ströskrift» i fria häften, Joukahainen, och för denna
tyckes Topelius ha öfverarbetat sitt tal. Han berättar
i april 1843 för Emilie att han »bråkat» därmed och just

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/3/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free