Johan Vilhelm Snellman 45. Det enda nödvändiga. Under de två första åren af sitt redaktörskap hade Topelius sålunda beträffande »den finska individualiteten» åt sig utbildat och i offentligheten framlagt en uppfattning, med hvilken han framstår som arftagare af det program Porthan och Franzén tidigast formulerat och Tengström lämpat till de förändrade förhållandena efter skilsmässan från Sverige. Hufvudpunkten i detta program är fortfarande hänförelsen för det finska folket såsom representerande mänsklighetens ynglingaålder, då fantasi och religion äro de rådande makterna och sången uttrycksmedlet för hvad folket tänker och känner. Men medvetandet härom har nu fått en fastare grund att stöda sig på, dels genom att de sångskatter