Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det enda nödvändiga.
205 I
Än betydelsefullare var dock bägges i grund olika
Sätt att klargöra för sig själf förhållandet mellan den
egna personligheten och den yttre världen.
Topelius var, såsom i hans ungdomshistoria visats,
öfverraskande mycket reflekterande; men reflexionen
var för honom icke den högsta formen för andens lif,
utan blott ett medel att kontrollera att icke känslan
råkade på villovägar. Sitt egentliga inre lif lefde han
däremot i stämningar, där själens alla krafter och högsta
intressen strömmade in i och genom hvarandra och
för-nummos som en enda helhetsstämning, en rik samklang
af många toner, icke sällan inbördes kontrasterande, så
att själen kunde på samma gång känna fröjd och smärta
—■ bitterljuf är hos honom ett omtyckt ord — men i sin
förbindelse dock verkande en känsla af harmoniskt
sam-mangående med oändligheten.
En sådan form af det högsta lifvet är icke
någonting egendomligt för Topelius, men väl för skaldesinnet
öfver hufvud, om än de särskilda beståndsdelarna i denna
helhetsstämning hos olika skalder förekomma i olika
individuellt bestämd sammansättning. Sin högsta form
når detta lif då det mynnar ut i ett diktalster, det vill
säga då det höjer sig till inspiration. Och inspirationen
bestämmes af Runeberg såsom ett tillstånd då »sinne
och förnuft» äro ett och »beherska i sin förening liksom
med förökad kraft allt hvad som till det enas eller andras
område kan höra». Ett sådant tillstånd har man orätt
ansett oberoende af förnuftet, »emedan man sett att det
producerar resultater som af förnuftet ensamt icke kunna
till hela deras innehåll mätas». Och »konstnärssinnet
har häri en fullkomlig likhet med det religiösa
sinnet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
