264 det finska programmet. Visserligen var det ännu blott ett fåtal, till och med af den bildade klassen, som uppbar dessa ideella intressen. Men just detta gaf å andra sidan åt de meningsutbyten, privata och offentliga, som ägde rum inom denna krets, en egendomlig upphöjd karaktär. De frågor och intressen diskussionen gällde ha längre' fram i tiden, både i Finland och andra land i Europa, gett upphof till hårda och förbittrade strider. Men dessa strider ha då utkämpats mellan stora organiserade partier — för att icke tala om krigshärar och allianser. Här stodo de stridande man mot man, kämpande hvar för sig med andens vapen och i andens värld. Finlands bildade klass stod som en skara lärjungar omkring dem, men de hade icke bakom sig massor af anhängare, hvilka för sig skulle ha kräft makt, rättigheter eller materiella fördelar på hvarandras bekostnad, eller af sina ledare ackord med deras öfvertygelse. Meningsstriderna voro principiella, »akademiska», liknande dem, hvilka flere af de stridande tidigare varit med om i österbottniska afdelningen. Man kunde säga att diskussionen sist och slutligen gällde frågorna: hvad är Finland värdt? och: hvem drömmer vackrast om fosterlandets framtid? Och äfven detta medverkade till att alla dessa andens stridsmän. kände sig såsom goda kamrater och kunde, på ett sätt sådant man aldrig förr och aldrig senare i Finland — och knappast väl heller i något annat land — fått skåda, förverkliga hvad Topelius längre fram sjöng: Som tusen vågor sammangå kring Finlands bygd i gördel blå, så mötas hjärtan, mötas namn, o fosterland, uti din famn.