skaivdesyner. 279 lida till sitt anseende, emedan mången med allrabästa föresats dock glömmer sig vid muntert gelag ibland kamrater eller af brist på vunnen erfarenhet missräknar sig om egen förmåga; och att sådana kalaser alltid icke allenast lämna tillfälle till utan verkeligen förleda till opinionsyttringar och medföra en känsla af betydenhet hos corpsen, ett medvetande af vikt och inflytande som till verkelig skada för studerande själfve, och möj eligen för hela universitetet, underhåller en själfviskhet, som man på förhand ej kan beräkna huru långt den kan urarta och förleda. På dessa grunder ansåg herr grefve Rehbinder det vara bäst att afstyra alla sådana kalaser och lämnade mig rättighet att säga, det jag hade befallning att icke tillåta majkalas. Detta lät jag en och annan veta, och därmed var i fjol alldeles ingen fråga om sådant kalas.» Nu hade man begärt tillstånd till majfest, men rektor hade vägrat, följande de instruktioner han erhållit. Då tillfrågades han om konsistorium icke ville understöda en anhållan hos kansler att detta år, då tronföljaren själf öfvertagit styrelsen för universitetet »och snart komme att fira sin gladaste högtid [hans bröllop stod fyra dagar senare], få på första maj uttrycka corp-sens deltagande i landets allmänna glädje. Som det likväl alltid har sina betänkligheter att studerande corpsvis uppträda, och jag dessutom befarade att maj-kalaser, en gång tillåtna, åter skulle måst a blifva vanliga, så svarade jag att consistorium icke vågade nalkas Hans Kejserliga Höghet med framställning om ändring i något som allaredan vore bestämdt.» , Men »som jag vet att studerande ogärna öfvergifva en engång uppfattad idé», så kunde det väl hända att