skavdesyner. Nordström anmärkte härom. Och så vardt den 30 november hela studentkåren af rektor uppkallad till solen-nitetssalen, där »med anledning af de studentsånger, hvilka under senaste tid så ofta blifvit hörda å stadens gator», 1827 års påbud upplästes och inskärptes. Och »härtill lade hr rektorn några faderliga och bevekande ord, samt lade i synnerhet ungdomen den kända finska laglydnaden på hjärtat.» Till meddelandet om denna rektorns åtgärd fogar nu protokollet följande upplysande parentes: »(Anmärkas må det sammanhang detta kan hafva med ofvan för den 25:te november omförmälta tilldragelse; äfvensom att Marseillermarschen vid terminens början erhållit nya för tidens och fosterlandets förhållanden lämpade ord, hvilka med synnerlig enthusiasm sjöngos af studen-terne).» Dessa nya ord voro af Topelius, ehuru de, af orsak som. strax skall omtalas, ej finnas i behåll upptecknade af honom själf. Men då de i en af annan hand gjord afskrift hafva titeln »Öfversättning af musiken till mar-seillaisen» så kan detta sättas i samband med hvad Topelius den 17 oktober 1844 berättar för Emilie. En tysk trupp hade dagen förut på teatern spelat ett stycke i hvilket marseljäsen sjöngs, och den »begärdes under stormande bravorop, da, capo af studenterna». Och så tillägges: »Den har en snäf af rabulism; men den musiken har ock en underlig makt.» Den allra största sannolikhet föreligger alltså för att detta intryck omedelbart inspirerat honom att dikta egna ord till denna musik. Och därvid medverkade utan tvifvel den på hösten rådande stämningen bland österbottningarne, icke minst hos honom själf.