Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
fin t and och europa.
tillmätte denna fest, det se vi af hans ord i afskedstalet
som rektor: »Den 13 maj 1848 blef epokgörande . .
Efter detta tal, denna sång och denna fanas fläktar
var universitetet och, hvad mer är, det finska
folkmedvetandet invigdt åt fosterlandet. Samma år framträdde
första delen af Fänrik Ståls sägner.»
Detsamma säger han med något andra ord i
minnesteckningen öfver Cygnæus. Och om dennes tal yttrar
han: »Den man, som i ett gifvet ögonblick samlat,
såsom i en brännpunkt, sin tids oklara spörsmål och gifvit
på dem ett för alla fattligt svar — den man som i sig
koncentrerattidsmedvetandet och gifvit detta ett klart
uttryck — den man slutligen, som, stödd på ungdomen,
gifvit det närvarande ett mål och framtiden ett
innehåll — han har icke talat och icke lefvat förgäfves.»
Allt detta kan sägas om Topelius själf. Cygnæus’
tal blef aldrig upptecknadt; det lefde blott i deras minne
som åhört det. Men en vecka efter festen trycktes i
Helsingfors Tidningar dikten Finlands namn, i hvilken
de känslor Cygnæus uttalat få poetisk form och hvari
Finlands ungdom släkte efter släkte funnit både ett
vittnesbörd om den ande som då lefde i sinnena och en
lösen för det framtidsarbete som den ena generationen
tagit i arf efter den andra, alla i hopp att fosterlandet
dock engång finge se »deras kärleks lön, när vikit
engång har natten».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
