- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Tredje delen /
385

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

student visan och syi/via.

385

syftning. Mången säger: det finns intet nytt under
solen, samma illusioner födas och dö gång efter annan.
Häremot framhåller Topelius att tiden behöfver tro
och en inbördes kärlek i stort. En sådan »predikas af
hvarje hydda, hvarje träd, hvarje sjö, af en hel forntid,
af vanor och minnen, af hjärtats medfödda behof att
älska den bygd där ens vagga stått. Men dess stämma
öfverröstas så ofta af de små intressena, som trängas
omkring oss och otron kommer därtill och säger: sköt
dig själf! Låtom oss äta och dricka och vara lustiga,
ty i morgon skola vi dö. Post nos diluvium.

Fäderneslandets röst förstummas.

Men det tryckta ordet, som går ut öfver land och
sjö till många tusende, skall göra sin plikt och säga till
dessa tusende: fäderneslandet behöfver eder!

Män af vårt land, en ny tid går in!

En nv tid, full af mödor, faror, ansvar och frestelser.
En tid af arbete och tålamod, en tid af försakelse och
orubbeligt mod. En tid där stora krafter kämpa och
där stora plikter läggas på enhvar. En tid på hvilken
forntid och framtid skåda ned såsom på ett verk i
görningen, om hvilket man ännu icke vet hvad däraf blifva
skall.» Framtiden beror, «näst Gud, af oss själfva.
Därföre arbete, endräkt, mod — framförallt ingen
misströstan! Aide toi, et Dieu faidera.

Kvinnor af vårt land, en ny tid går in!

Härtills hafva de goda och ädla bland eder lärt sina
barn att frukta Gud och hafva hedern, sanningen,
dygden kära. O lären dem hädanefter ännu ett tredje
därtill! Iyären dem att älska deras fädernesland, det länge
glömda, »där lifvets haf oss gett en strand, vår forntids
land, vår framtids land!» Ty fäderneslandet växer upp

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/3/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free