ofrTd och frids böner. 461 efteråt skola de som då lefva förnimma en stor och evär-delig lärdom däraf. De skola förnimma vingslagen af den stora ande, som går genom tidehvarfven och säger till människan: ödmjuka dig, ty ali din vishet är en dårskap och ali din herrlighets glans är såsom en skugge inför den Högste! Du säger dig ha kufvat elementerna, och de uppsluka dig; du skrifver förgäfves lagar för naturen och kallar dig världens herre. Frid, visdom, välde och herrlighet — vanskliga ord, vanskliga verk! De finnas icke här, i stundens förvillelser; de finnas i historiens blick öfver sekler och årtusenden, och äfven där blott ett återsken af det eviga förnuftet, den eviga rättvisan.» * Att Topelius i sin uppfattning af engelsmännens beteende uttryckte en mycket allmän opinion inom landet, är otvifvelaktigt. Och hans ord i dikten »nu är Finland med» var icke endast en poetisk fras. När engelsmännen den 7 juni försökte närma sig Gamlakarleby, aflöpte detta, som det i en notis därifrån heter, med en »välbekommen och välförtjent näsbränna»: stadsbor och allmoge väpnade sig, och i förening med något militär, i hast ditkallad från Vasa, slog man angreppet tillbaka, ja tog till och med tjugutvå fångar. Sedermera omtalas gång efter annan huru enskilda personer genom allehanda erbjudanden bidraga till landets försvar; och när indelt militär skall uppsättas, är det ingen svårighet att få folk, ja det berättas att några som velat anmäla sig fällt tårar af förtrytelse öfver att de kommit för sent. Emellertid kan det icke förnekas att Den första blodsdroppen och åtskilliga uttryck i artiklarna mot