472 ny \ brytningar. Dessa känslor taga sedan den 31 augusti rytmisk form i dikten Fridsböner i aftonens lugn. Sedd mot bakgrunden af de strider han genomkämpat framstår åter detta stycke som en frigörelsedikt. Och än en gång skänker han sitt folk rosor, medan han behåller törnena för sig själf. Och ju mer stingande törnena varit, dess ljufvare äro rosorna. Men seger vinner han äfven denna gång därför att hans öga tidigt vant sig att »o afvändt i fröjd och kval se uppåt, upp till ljusa stjärnors sal och klarna själf i glansen af det höga.»