- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Tredje delen /
493

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rosengård och kardborrar.

493

Men det må nu vara. Kriget kom öfver oss alla
som en dusch, och på någon skulle man vältra
förargelsebördan. När således vår censur nätt och jämnt
uträttat så mycket att det loyala ordet småningom
blifvit fridlöst i pressen, likasom en pedell i
universitetsfarstun, så var det naturligt att samma hvirfvel, som
lyfte mig på en pall där jag kom att synas för tillfället,
skulle strö ett sandmoln öfver mig. Huru ofta önskade
jag ej då att sitta långt borta i NyCarleby skärgård
bland mina krokar och nät! Men det är allt godt för
något; i bara medvind somnar man i båten. Somliga
ha tyckt att det varit synd med mig; det har varit
beskedligt af dem, men nog onödigt. Jag har stått bra
upprätt, ehuru mycket ensam; värst har jag hafjt att
reda mig för min hustrus opposition. När där kommit
en bitterhet (utifrån^ aldrig hemma, tvärtom!) sä har
jag lekt bort den med mina små flickor. Emellanåt
har jag tänkt att jag ändå måste ha dummat mig, och
därföre är jag nu varsammare för att ej låta »fånga mig»
på något håll. Så snart jag kan, kastar jag politiken
öfver bord, ty jag börjar begripa att Vår Herre ej ämnat
en vismakare till diplomat.»

Något svar af Runeberg finnes icke i behåll; men om
hans uppfattning af saken kan icke gärna råda något
tvifvel. Att han ogillade engelsmänners våldsbragder
vet man; ja äfven med svenskarnes hållning var han
missnöjd. Fosterlandets kraf på individen framstod
ock för honom lika obetingadt som för Topelius, och
det samma kan sägas om pliktens bud. Vi påminna
om hvad han redan 1834 utlade för denne (2 : 86); och
nu häde lian redan författat det parti af Kungarne på
Salamis, där Leontes säger:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/3/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free