535 nya brytningar. Så sammanslingra sig äfven här hans olika verksamhetsområden och intressen med hvarandra, medan på samma gång hans personlighet intar en allt bestämdare ställning till den rådande situationen. Och det samma gäller om hans förhållande till tidens yttre politik. När han den 29 april berättat om konferensen i Wien, där de ryktbara »fyra punkterna» diskuterades, säger han därefter: »Jo se så, kom där ändå ej politik i ett bref till min hjärtevän? Så underligt hänga dock lifvets trådar tillsamman, att de stora frågorna gripa in i de allraminst a. För mig är dock du en stor fråga, ja en af de allrastörsta europeiska frågor, ensam mera värd än alla de fyra punkterna tillhopa! Du, barnen och jag äro också fyra punkter i en konferens, och intet krig vill jag hoppas skall uppstå däraf. Våra mammor och kära äro likaså stora makter, vår politik är kärlekens, vår diplomati har [postmästar] Stromberg om hand och, fattig karl, han får väl pusta för vår skull mer än en kronans kurir. Men hvad gör man ej för de fyra punkterna! Minns, Mille, att om någon af våra tre punkter eller stormakter hös er krasslar, skall du ej cachera det för fjärde punkten, ty då förvandlas han till ett magert frågetecken — och det är bättre att han hänger tillsammans med er genom ett långt tankstreck.» leke för ty innehålla brefven både förut och efteråt oupphörligt nyheter från Wien och Sevastopol, förnämligast hänförande sig till de växlande utsikterna för fred eller fortsatt krig, det sistnämnda eventuellt i större skala, ifall Österrike eller Sverige skulle gå med. Förnämsta hindret för freden söker både han och hans egna uti kejsar Napoleon. »Den banditen Napo-