Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Växtens inre byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en vattenlösning af kopparvitriol. Ursprungligen ha
vätskorna stått lika högt i båda rören, men småningom har
så mycket vatten inträngt till kopparlösningen att vätskan
i röret stigit till den punkt, där bokstafven h befinner
sig. Hade man medels en annan oxblåsa kunnat afstänga
röret ett stycke nedanför h, t. ex. vid A, så att vägen
spärrats för den uppåtstigande lösningen, hade
naturligtvis den inneslutna vätskan kommit att utöfva ett ganska
starkt tryck på rörets väggar och de båda hinnorna,
hvarom man kunnat öfvertyga sig genom att med en nål
sticka hål på det öfre förbandet, då kopparlösningen skulle
prässats ut i en fin stråle.
För den som känner dessa förhållanden blir
växtcellens förmåga att uppsuga vatten ej längre en gåta.
Om cellen innehåller en saltlösning, om denna, som
saltlösningar alltid göra, sträfvar att blanda sig med vatten,
om vidare cellväggen är lättare genomtränglig för rent
vatten än för saltlösningen i fråga, äro tydligen
förutsättningarna gifna för att cellen, när tillfälle därtill ges,
skall uppsuga vatten, ända tills cellväggen blifvit så
utspänd att trycket inifrån hindrar mera vatten att intränga.
För att fa en riktig uppfattning af hithörande förhållanden
är det emellertid nödvändigt att äga en något noggrannare
kännedom om växtcellens byggnad, hvilket vidstående
illustration (fig. 2) åsyftar att meddela.
| Fig. 2. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
