- Project Runeberg -  Växternas skyddsmedel emot yttervärlden /
9

(1890) [MARC] Author: Bengt Lidforss - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Växtens inre byggnad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallar det protoplasrna, finnes därför i alla lefvande djur
och växtceller. Det utgöres hufvudsakligen af ägghviteämnen,
d. v. s. ämnen, hvilka till sina viktigare
egenskaper likna hvitan i hönsägg och liksom denna utgöras
af mycket sammansatta kemiska föreningar af kol, syre,
väte, kväfve
och svafvel.[1] Dessutom innehåller urslemmet
äfven andra ämnen såsom feta oljor och mineraliska
salter samt, så länge det är lefvande, alltid en viss
vattenmängd.

Att urslemmet värkligen är bäraren af lifvet, synes
bl. annat däraf, att det äger den underbara förmåga, som
man kallar automati, med andra ord förmågan att af egen
drift röra sig: betraktar man noggrant en lefvande cell
under stark förstoring, så är det ofta lätt att iakttaga,
hurusom de i urslemmet befintliga små kornen röra sig framåt,
plötsligen vända om och inslå en annan riktning o. s. v.
Äfven de för blotta ögat synbara rörelser, som t. ex. bladen
hos sensitivan utföra, bero på inträdande förändringar i
urslemmet. Växtens förmåga att af kolsyra, vatten och
mineraliska salter bereda sin näring har likaledes sin
grund i urslemmet, och det är äfven detta som sätter
cellen i stånd att turgescera. Den af cellulosa bildade
cellväggen, som ursprungligen afsöndrats på urslemmets utsida
och närmast är att förlikna vid en död pappvägg,
genomsläpper nämligen ganska lätt saltlösningar, hvilket
däremot icke är fallet med urslemmet så länge det är
lefvande. Detta senare spelar sålunda i den lefvande cellen
samma roll som oxblåshinnan i den konstgjorda, cellsaften
samma roll som kopparlösningen, och cellväggen har till


[1] Naturvetenskapsmännen äro ense om att alla kroppar
sammansättas af ytterst små, äfven genom de starkaste förstoringsglas osynliga
smådelar, s. k. molekyler, hvilka i sin ordning bestå af ännu mindre
massenheter, s. k. atomer. De kroppar, hvilkas molekyler bildas af
likartade atomer kallas enkla kroppar eller grundämnen och sådana äro
utom de uppräknade (kol, syre, väte, kväfve och svafvel), äfven t. ex.
klor, kisel, järn, silfver, guld o. s. v. Med sammansatta kroppar förstår
man däremot sådana, hvilkas molekyler bestå af olikartade atomer t. ex.
koksalt (klornatrium), hvars molekyler utgöras af en atom klor och
en atom natrium, stärkelse, hvars molekyler utgöras af 6 atomer kol,
5 atomer syre och 10 atomer väfe, vatten, hvars molekyler bestå af 2
atomei väte och 1 atom syre. — Af enkla kroppar kännes omkring 70,
hvilka, dels hvar för sig, dels genom att på olika sätt förena sig med
hvarandra, bilda den värld, som uppenbarar sig för våra yttre sinnen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 2 20:29:18 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vaxtskydd/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free