Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Skydd mot för starkt ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hafsbotten och först nås af de på sin väg genom
vattenmassan starkt försvagade solstrålarna, gulna och dö om
de föras upp till hafsytan, beroende därpå att klorofyllet
förstöres genom för starkt ljus.
Det gäller sålunda för växten att vaka öfver att
solstrålarna ej handskas så häftigt med klorofyllkornen, att
de dö i stället för att föda stärkelse. Icke så få växter
äro i detta fall fullkomligt värnlösa. Naturen tar ej
människans framfart med i räkningen; där hon härjar
skogarna, dör den ursprungliga växtligheten till stor del
ut, ty många af skogsväxterna tåla lika litet att lefva i
solen som vattenväxterna att lefva på land. I sådana
trakter däremot, där solen under en stor del af året lyser
från en ständigt klar himmel, kan man hos växterna spåra
tydliga anordningar till skydd mot för starkt ljus. Samma
hårbeklädnad, som skyddar en ökenväxt mot alltför stark
vattenafdunstnmg, dämpar äfven de i de gröna väfnaderna
inträngande solstrålarna, som annars säkerligen skulle
förstöra klorofyllet. Den egendomliga bladställning som
vi redan lärt känna hos Australiens akacior och feberträd,
präriernas kompassväxter o. s. v. är påtagligen också ett
utmärkt skyddsmedel mot för starkt ljus, och detsamma
gäller om en mängd af de anordningar, som skydda växten
mot för stark vattenafdunstning.
Det ges emellertid äfven anordningar, hvilkas gagn
i och för minskandet af transpirationen säkerligen är
ringa eller intet, men som dock ega betydelse såsom
skyddsmedel för klorofyllet. Dit hör i främsta rummet
utbildningen af ett blått eller rödt färgämne, som inlagras
i öfverhudens cellsaft. En sådan blå-eller rödfärgad
öfverhud genomsläpper vissa slags solstrålar, men andra icke
och skyddar den klorofyllförande väfnaden mot för starkt
ljus, alldeles som ett blått glas gör det möjligt för vårt
öga att betrakta solen utan att bländas. Det är också
hufvudsakligen på soliga platser som man finner växter
med dylika färgade blad; ju starkare solljus växten har
att uthärda dess skarpare blir färgningen, och det är
ingalunda ovanligt att samma växt allt efter omständigheterna
kan uppträda med rent gröna eller färgade blad.
Den äfven hos oss stundom odlade kryddväxt, som är
känd under namnet kyndel (Satureja hortensis), äger då
den växer på skuggrika ställen rent gröna blad, i hvilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
