Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Skydd mot för starkt ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverhudsceller endast obetydliga, knappt märkbara mängder
af ett blått färgämne finnas inlagrade. En lärd
vetenskapsman sådde emellertid denna växt i en trädgård,
som han låtit anlägga i Tyrolens alper på en höjd af mer
än två tusen meter öfver hafvet, där solljuset liksom i alla
andra alptrakter värkar ofantligt mycket starkare än på
låglandet och i dalarna. Det visade sig då att färgämnet
i öfverhuden ökades så betydligt att snart både stjälkar och
blad färgades violetta, och den på detta sätt förvandlade
kyndeln trifdes förträffligt på sin nya växtplats. Men jämte
kyndeln hade den lärde äfven sått en del andra
låglandsväxter och bland dessa det vanliga linet. Det grodde
och kom upp, men de unga linplantorna förmådde ej
uthärda alptraktens starka solljus, bladen blefvo gula, och
hela växten dog bort, innan den hunnit blomma. Och
samma öde drabbade nästan alla de låglandsväxter,
hvilka ej genom utbildning af färgämne i öfverhuden voro
i stånd att skydda sig mot den starka belysningen, under
det att däremot de växter, som ägde denna förmåga,
trifdes förträffligt. Äfven i andra trakter, hvilkas klimat är
vidt skilt från fjällens, men där en stark belysning hotar
att förstöra klorofyllet, finner man växter med samma
slags skyddsinrättningar som kyndeln, ehuru naturligtvis
härmed ej är sagt att närvaron af rödt färgämne i
öfverhuden alltid åsyftar skydd mot för stark belysning.
Den rörelseförmåga, som man på senare tider
iakttagit hos klorofyllkornen, kan äfven uppfattas som en
skyddsinrättning mot för stark belysning eller åtminstone
som ett medel att reglera ljustillflödet. Man har
nämligen funnit att klorofyllkornen allt efter som ett blad är
utsatt för starkare och svagare belysning ändra plats i
cellen, så att de i starkt solljus lägga sig utmed de
| Fig. 5. Några celler ur “andmatens“ (Leman) blad, till vänster i mörker eller svag belysning, till höger i direkt solljus; strålarna tänkas infalla ofvanifrån. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
