Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERO DO TH BERÄTTELSER OM LÄNDERS A I NORDOST
angelägenheter genom sju tolkar och pä sju språk. Så långt går
vår kunskap. Men om landet på andra sidan om de flintskallige
vet ingen att lemna någon säker berättelse, emedan det är afstängdt
genom en skiljeinur af höga obanade berg, hvilka ingen menniska kan
öfverstiga. Men de flintskallige berätta — hvad jag likväl ej tror —
att menniskor med bockfötter bo på bergen, och på andra sidan
om dem andra menniskor, som sofva bela sex månader. Detta
senare kan jag dock alldeles icke antaga. Deremot känner man noga
till landet öster om de flintskallige, i hvilket issedonerna bo, men
hvad som är der bortom åt norr till, både på andra sidan om de
flintskallige och på andra sidan om issedonerna, det är endast kändt
genom det som dessa folk veto att berätta.–-Ofvanom
issedonerna bo de enögda menniskorna och de guldbevakande griparne.
Af issedonerna hafva skyterna fått denna underrättelse, och vi af
skyterna, och vi benämna det enögda folket med det skytiska
namnet arimasper, ty ett kalla skyterna arima, och öga spu. Hela det
ofvan beskrifna landet har en så hård och sträng vinter, att der
under åtta månader herskar en aldeles olidlig köld, och under denna tid
blifver marken icke smutsig, om man uthäller vatten, men väl om
man upptänder eld. Ocli hafvet fryser till och hela den
Kimme-riska Bosporus, och de inom grafven boende skyterna färdas på isen
och köra deröfver med vagnar.–-Hvad åter fjädern beträffar,
som efter skyternas berättelse uppfyller bela luften, och som
förorsakar, att man hvarken kan se eller genomvandra det längre bort
belägna fasta landet, så har jag derom följande åsigt. I trakten
ofvanom detta land snöar det ständigt, men, såsom naturligt är,
mindre om sommaren än om vintern. Och den, som på nära håll
sett snö falla i mängd, vet hvad jag menar. Snön liknar nämligen
tjäder, och för denna så beskaffade vinter kan den mot norr
belägna delen af fasta landet icke bebos. Alltså tror jag, att skyterna
och de deromkring boende folken kalla snön liknelsevis för fjäder.
Detta är hvad man berättar om det längst bort belägna landet.»
Dessa och andra likartade sägner synas, oaktadt alla
i dem förekommande orimligheter, ursprungligen grunda sig
på ögonvittnens berättelser, livilka gått från mun till mun,
från folk till folk, innan de blifvit upptecknade. Ännu
flere århundraden efter Herodots tid, då romarväldet nått
sin höjdpunkt, kände man föga mer 0111 norra Asiens af-
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
